Föddes i Stockholm och han var son till en småländsk, frisinnad disponent som hette Conrad Bohman och hans hustru Berta. Gösta Bohman tog studenten 1930 vid Östermalms läroverk, och utbildade sig sedan till jurist. Han fullgjorde därefter sin tingstjänstgöring vid Södra Roslags häradsrätt mellan åren 1936–1939. Efter dessa år gjorde Bohman karriär i det militära och blev som högst kapten. År 1939 gifte han sig med Gunnel Mossberg, som var riksdagsbibliotekarie, och de fick döttrarna, Kajsa Lindståhl och Mia Bohman tillsammans.
När vice partiordförande Gunnar Heckscher avgick 1965 blev Gösta Bohman vice partiordförande. Bohman är känd som en politiker med starka åsikter och han hade många heta debatter med Olof Palme genom åren. Han kritiserade till exempel Palmes tal gällande Vietnamfrågan sommaren 1965. År 1966 var det finansminister Gunnar Sträng han gav sig på och kritiserade den skattepolitik som Socialdemokraterna förde. 
Under Gösta Bohmans första år som partiledare hette de Högern, men 1969 bytte de namn till Moderata Samlingspartiet. Från början var Bohman emot namnbytet med accepterade det till slut.
Vid riksdagsvalet fick bägge blocken 175 mandat och Palmes regering var tvungna att föra en så kallad kompromisspolitik. Det gällde bland annat i arbetsmarknads- och inflationsfrågorna. När det gick så långt att lotten fick avgöra i vissa frågor, krävde Bohman ett nyval, men det fick han aldrig igenom. År 1975 var det dags igen, och då anklagade Bohman Palmeregeringen för att de i smyg tänkte införa republik. År 1975 höll Bohman ett tal där han var märkbart orolig inför den nya datorteknik som skulle ge möjlighet att avlyssna och övervaka all telefon- och datatrafik. Detta skulle enligt honom leda till ett kontrollerat samhälle. Gösta Bohman var partiledare mellan 1970–1981 och han efterträddes av Ulf Adelsohn i oktober 1981. Troligtvis är nog Gösta Bohman den mest hetlevrade politiker vi hittills haft.